Ett öppet brev till Jönköpings kommun.
Några år efter tonårens slut blickar man tillbaka med nya ögon och tänker på vad som hade varit om inte om hade vart. Om jag aldrig fått den den första replokalen på Skylten när jag var femton så hade mitt första band antagligen runnit ut i sanden snabbare än vad det gjorde, jag hade aldrig lärt känna de vänner som idag är min familj. Istället hade jag väl försökt döva ungdomstristessen på samma sätt som de flesta av mina jämnåriga kamrater, ett sätt som för mig tedde sig oändligt meningslöst jämfört med den lilla guldklimp jag hade hittat i form av Linköpings underjordiska musikscen. Det var hip-hop, electronika, punk, pop, hardcore och metal som fyllde mina nätter istället istället hembränt och langad folköl. Med åren fick engagemanget för musiken nya uttryck och ledde till en personlig utveckling när jag lärde mig spela in musik, arrangera spelningar, sköta en förening och arbeta i en grupp med stora ambitioner och små medel.
Alla kan inte finna samma väg som mig. Alla tilltalas inte av musik eller knyppling eller innebandy, men alla ungdomar, varenda en behöver något. Alkohol är inte en hobby, det är ett sätt att döva tristess och meningslöshet. Ungdomar med en mening i livet kommer att finna andra vägar än droger och meningslös kriminalitet.
Ungdomskultur handlar om mer än att vi drar oss in i det sista för att växa upp och som fortfarande inte vill gå på krogen ska ha något att göra med vår tid. Det handlar om att bygga upp morgondagens människor till drivna personer som inte drar sig för att tänka själv och ta tag i saker man tycker är viktigt. Det gäller att skapa en aktivitet som bryter det mönster av passiv kulturkonsumtion som dominerar dagens kulturella utveckling.
Därför hoppas vi i Linköping VSE att Jönköpings kommun ordnar nya lokaler åt Jönköping hardcore och de andra kulturorganisationer som idag huserar på Chinabiografen i Jönköping.
Vänligen
LInköping VSE
