Visar inlägg med etikett Produktion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Produktion. Visa alla inlägg

Mikroekonomier

När jag imorse satt och läste UN-Habitats rapport State of the world om vår urbana framtid (för det är sånt som jag brukar göra innan klockan åtta på lördagmorgnar), så fick följande stycke mig att tänka till lite extra. Efter att ha berättat om Wal-marts ökade (och nästan imponerande) arbete för att framstå som ett miljövänligt och ansvarstagande företag tar författaren ett steg tillbaka och frågar sig:
If global forces such as Wal-Mart are signing on to save the planet by supplying organic produce and lobbying for carbon caps, why bother trying to strengthen local economies?
There are several critical reasons to pursue such a strategy. First, economic development rooted in local ownership and import substitution has clear benefits in terms of stopping economic leakage, a term that refers to community income that is spent outside the local economy. For example, each time a resident shops in a different town or larger center, the amount spent represents dollars and income lost to the home community. There are two basic forms of leakage: immediate and secondary. Immediate leakage occurs when members of a community travel to another center and use their locally generated incomes to make non-local purchases. Secondary leakages occur when a resident makes a purchase in the community but the product was purchased or manufactured outside the community. Money spent outside the community represents a loss to the local economy.

Anledningen till att jag fastnade för detta stycke var att det fick mig att tänka på något som Immortal Technique skriver en hel del om och som jag tidigare delvis kopplat till DIY. Om "vi" (dvs vår kulturella enhet t.ex. den autonoma vänstern, punkscenen eller en blandning däremellan) vill se oss själva som ett hot mot det omgivande samhället så måste vi i största möjliga mån göra oss självständiga från det omgivande samhällets stöttepelar. Detta är vad som menas med ett systems resiliens. Om det kapitalistiska samhället krisar och kraschar så kraschar vi med det så länge vi håller fast vid ett beroande av denna struktur. För att stärka vår egen rörelse måste vi därför tänka på vart våra pengar tar vägen och undvika "ekonomiskt läckage". Detta är självklart svårt så länge vårt "community" inte erbjuder alternativ till mat-, klädproduktion etc. UN-Habitat igen:
Two alternatives for development without growth are supporting existing
businesses and increasing the number of times a dollar is spent in the community.
Local purchasing is the primary means both of supporting existing businesses and of increasing the economic multiplier, resulting in a more efficient, self-reliant, economically resilient community.

Så länge vi tänker på DIY som något som är isolerat till musik eller kultur så kan inte begreppet bli särskilt revolutionerande annat än på en kulturell nivå. Men även produktion måste läggas om och omfattas av DIY-begreppet. Genom att organisera produktionen genom självstyrande arbetarkollektiv kan man uppnå en småskalig och hållbar produktion med bättre arbetsvillkor högre löner för arbetarna. Även detta är något som UN-Habitat tar upp och lobbar för även om man inte gör den koppling till anarkism som jag direkt tänker på när jag läser rapporten.

Slutligen kopplar UN-Habitat lokalisering av ekonomin till hållbar utveckling, något som känns relevant för eventuella alternativa sociala rörelser som vill frigöra sig från massamhällets oljeberoende:
cities need to reduce their dependence on outside markets and fossil-fuel-dependent transportation systems. What is needed are more localized systems of production, distribution, and consumption.
Local trading systems not only allow cities to increase self-sufficiency, they also contribute to strengthening local economies by giving communities the ability and resources to meet their own needs.

En Köpfri Dag

Igår samlades vi över hela landet för att protestera mot djurindustrins grymheter på "pälsfria fredagen". Idag firar vi en annan högtid i Sverige. Lördagen den 28 november är nämligen utnämnt till En Köpfri Dag, den svenska motsvarigheten till Buy Nothing Day.
När nära nog varenda dag i almanackan har utropats till högtid av någon kommersiellt driven branschorganisation – ta till exempel kanelbullens dag, eller varför inte köttbullens – har konceptet En Köpfri Dag ett helt annat, viktigare uppdrag. Att medvetet och symboliskt avhålla sig från konsumtion under 24 timmar, något som instinktivt kan kännas onödigt eller till och med omöjligt för många, tjänar till att uppmärksamma oss på det ohållbara och oacceptabla i våra konsumtionsvanor. Problemet är inte att vi konsumerar, det är vad vi konsumerar och hur vi gör det. Och våra västerländska konsumtionsvanor är ohållbara och oacceptabla ur både etisk, demokratisk och miljömässig synpunkt.

Det kan inte sägas för många gånger: för den överväldigande majoriteten av människor är kapitalismen ett fruktansvärt misslyckande. Enligt Världsbanken konsumerar mänsklighetens rikaste femtedel minst 75% av våra gemensamma resurser, och även inom denna privilegierade elit blir de ekonomiska klyftorna allt djupare. Samtidigt präglas de bestucknas relation till mänsklighetens kvarvarande fyra femtedelar av av en djup dubbelmoral. Vårt koloniala arv medför ett dåligt samvete som påbjuder oss att sprida den västerländska livsstilens materiella välstånd som en universell rättighet till alla människor: alla ska ha rätt att konsumera sig lyckliga! Och den rättigheten kommer aldrig utan prislapp; en prislapp i form av avreglerade ekonomier där kontrollen över kapital och produktionsmedel koncentreras till ett minskande antal individer.

Utan att moralisera över vad som rätteligen tillhör vem, kan vi också konstatera följande: Vi vet ju så klart att vårt eget materiella välstånd bygger just på det faktum att det är vårt, och inte deras. Att vi är en minoritet som skiljer oss från majoriteten just i egenskap av vårt materiella överflöd. Därför skruvar vi, de bestuckna, på oss inför påståendet att alla människor i världen en dag skulle få möjlighet att åtnjuta ett materiellt välstånd av jämförelsebar nivå. Tanken att varenda människa i hela världen inom en överskådlig framtid skulle kunna åtnjuta samma ekonomiskt privilegierade livsstil som oss, ter sig kanske till och med löjeväckande för många: föreställ dig t.ex. att alla mänskliga individer, utan undantag, en vanlig dag skulle ta tjänstebilen till kontorsjobbet, slösurfa på arbetstid och ta en tidig fredag för att handla lite julklappar.

Kanske behöver man inte fantisera så långt för att inse att vårt materiella överflöd har en direkt koppling till den stora majoritetens kamp för brödfödan. Att vår egen konsumtion inte är någon konsekvens av, utan en aktiv del i ett system av ekonomisk orättvisa. Ett system där allt som kan förpackas och säljas som en vara produceras, inte för dess användbarhet, utan för dess lönsamhet. Ett system där alla individer, allt liv, alla ting, underordnas marknadens, varans och profitens logik. En Köpfri Dag uppmärksammar oss, om vi så vill, på allt detta.

Initiativet En Köpfri Dag bygger på ett grundläggande antagande att våra handlingar får konsekvenser för vår omgivning, och att insikten om detta medför ett ansvar hos individen för dennes handlingar. Samma positiva grundtanke driver individuella ställningstaganden som veganism och straight edge. Den är grundbulten i en aktiv livsstil som strävar efter att återta kontrollen över våra handlingar och deras konsekvenser – den är nyckeln till en positiv förändring inom och runt oss själva, och det är vad vi borde begära av varandra, utan undantag.

Därför vill jag uppmana alla att ta tillfället i akt att vara en del av En Köpfri Dag i år. Vi kan se det som en chans att bli medvetna om våra egna konsumtionsvanor – det minsta vi kan göra är att tänka en extra gång på var vi investerar våra tillgångar, och var de hamnar. Om våra handlingar på samma gång skulle bira till en positiv förändring för vår omgivning, får i det fallet ses som en positiv bieffekt.

Konceptet En Köpfri Dag började som en kampanj av organisationen Adbusters, och har sedan utvecklats till en internationell högtid. Istället för att helt avhålla sig från konsumtion uppmanar många till att avstå från energiintensiva produkter och istället handla lokalt och hållbart producerad frukt och grönsaker. Mer info finns på http://www.bnd.nu/ och http://www.buynothingday.co.uk/.