Som så många andra populärkulturella fenomen som kommer från det stora landet i väst bör Zeitgeist tas med en smula salt. Dock är det riktigt att se kristendomen som en religion som uppkom i en kontext av andra religioner som var orienterade kring soldyrkan. Kristendomen bygger bara vidare på dessa grunder och uppför sitt eget skal och övertar de gamla traditionerna i ny form. Vad vi egentligen firar i dessa dagar är solens återkomst, vilket för mig känns oändligt mycket relevantare än mycket annat man kan fira i dessa dagar.
Visar inlägg med etikett Video. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Video. Visa alla inlägg
Life after people
Jag fortsätter dagens muntra humör med att återposta denna film. Den är lite väl amerikansk men innehåller en hel del peppande scener. Det känns lättande att tänka på hur snabbt jorden kan komma att återhämta sig efter människans dominans.
Unga och skitförbannade
Reaktionerna kring upploppen i Rosengård de senaste dagarna har varit många, men vad man fått höra alldeles för lite kring är resonemang kring varför? Visst, proffshuliganer hit och dit, men varför finns de från första början? Vad är de så arga på? Varför känns det fullt logiskt och nödvändigt för dessa ungdomar att bränna släpvagnar och attackera snutbilar?
Självklart handlar det om ett jävla missnöje. Den uppväxande generationen är inte tillfreds med att ärva en värld i ekonomisk, ekologisk och social kris. Något måste göras, frustrationen måste få ett utlopp. De tumult som under de senaste dagarna rått i Rosengård är inte det första av sitt slag. I Frankrike har liknande händelser skakat hela landet. Om det är "rätt" eller "fel" att attackera snutar och bränna grejer på måfå låter vi stå osagt här. Ni kan säkert räkna ut att vi inte direkt är de som grinar mest när snuten får på käften och det smäller högt. Vad vi ber om är istället en förståelse för dessa kravaller som ett socialt fenomen. En konsekvens av en omständighet som skapar social oro och missnöje.
Jag är hur som helst skitförbannad och jag förväntar mig detsamma av alla som betraktar världen med öppna ögon. Att kravalla i Rosengård kommer inte omstörta världsordningen. Det är inte ett medel mot en bättre morgondag. Det är ett symptom för hur illa ställt det är, även i myspys-sverige. Mitt råd till de härskande är att lyssna till vad dessa unga och skitförbannade ungdomarna vill. För det här handlar inte bara om en moské. Det här handlar om integration, meningslösheten i att vara ung och sakna plats i samhället, missnöjet över vart världen är på väg och frustrationen inför att inte känna att man kan påverka.
Om du inte redan sett Terrorister - En film om dom dömda så rekommenderar jag dig att göra det. Kanske kan du få en lite bättre inblick i hur det är att vara ung, skitförbannad och maktlös.
if this is what the world has made of me
then let it live with the consequences
Självklart handlar det om ett jävla missnöje. Den uppväxande generationen är inte tillfreds med att ärva en värld i ekonomisk, ekologisk och social kris. Något måste göras, frustrationen måste få ett utlopp. De tumult som under de senaste dagarna rått i Rosengård är inte det första av sitt slag. I Frankrike har liknande händelser skakat hela landet. Om det är "rätt" eller "fel" att attackera snutar och bränna grejer på måfå låter vi stå osagt här. Ni kan säkert räkna ut att vi inte direkt är de som grinar mest när snuten får på käften och det smäller högt. Vad vi ber om är istället en förståelse för dessa kravaller som ett socialt fenomen. En konsekvens av en omständighet som skapar social oro och missnöje.
Jag är hur som helst skitförbannad och jag förväntar mig detsamma av alla som betraktar världen med öppna ögon. Att kravalla i Rosengård kommer inte omstörta världsordningen. Det är inte ett medel mot en bättre morgondag. Det är ett symptom för hur illa ställt det är, även i myspys-sverige. Mitt råd till de härskande är att lyssna till vad dessa unga och skitförbannade ungdomarna vill. För det här handlar inte bara om en moské. Det här handlar om integration, meningslösheten i att vara ung och sakna plats i samhället, missnöjet över vart världen är på väg och frustrationen inför att inte känna att man kan påverka.
Om du inte redan sett Terrorister - En film om dom dömda så rekommenderar jag dig att göra det. Kanske kan du få en lite bättre inblick i hur det är att vara ung, skitförbannad och maktlös.
then let it live with the consequences
Endgame
Endgame är en sjukt bra bok av Derrick Jensen. Tyvärr så är den tjock, dyr och svår att få tag på i Sverige. Därför har vi bränt ett gäng CD-ROM-skivor med en föreläsning där Jensen berättar om sin bok och vad de grundläggande premisserna är i den. Maila oss så skickar vi ett ex. Om du vill spara tid och pengar kan du såklart också se filmen på nätet.
Skivtipset
Det finns hardcoreband som man blir lite skraj för. Man hör rykten om vilka hårda badass-snubbar de är men när man träffar dem är de riktiga slappon som bara vill röka gräs och lyssna på metal. Hip-hopare däremot vet man aldrig vart man har. Det kan vara en hel massa snack eller så kan det helt enkelt vara som de säger att de rakt upp och ner är hårda som granit.
Så när den hårdaste av de hårda och argaste av de arga kommer med en ny skiva får man allt ta och leta skyddsrum för fy fan vilket plöj det kan bli. Immortal Techniques nya skiva är hårdare och mer politisk än resten av min skivsamling mixad och destillerad. Att man som rappare vågar göra så djupt teoretiska och politiska låtar som t.ex. nya skivans Open Your Eyes är riktigt starkt och något som Immortal Technique klarar galant. Han för in sin tolkning subkulturen i sin kritik mot det kapitalistiska samhället på ett sätt som borde få de flesta crustare att blekna av avvund. Trots en hård image så tappar han aldrig kontakten med verkligheten. Man får en äkta känsla genom hela skivan.
Som vit medelklass svensk kan jag tycka att det ibland är svårt att relatera till revolutionär gangstahiphop (som t.ex. Dead Prez), men när Immortal Technique lägger fram sin ideologi så talar han till alla som är offer för det världsomspännande system av förtryck och korruption som vi lever under. Istället för att fokusera på hudfärg siktar han på en gemenskap som dras från klasstillhörighet och gemensamma intressen. När han på nya skivan, i låten "Harlem Renaissance" talar om hur vi måste se efter våra egna samhällen så tänker jag direkt på hur vi inom punk, hardcore eller vilken annan rörelse som helst måste vara nog med vart våra pengar tar vägen och se till att vi återinvesterar dem i vår egen kultur så att den kan överleva utan att bli en del den kommersialiserade mångkulturen och sakta urholkas.
Immortal Technique kommer till Lund den 25 september och om jag vågar ska jag ta mig dit.
The all singing all dancing crap of the world
Ett i-landsproblem: stora delar av befolkningen är verkar meningslös. Genom att exploatera djur, natur och den så kallade tredje världen har "väst" byggt upp ett enormt välstånd som saknar motstycke i världshistorien. En stor del av befolkningen i väst arbetar därför inte längre med att producera nödvändiga varor eller tjänster utan arbetar istället enbart för att det överskott som redan finns ska bli ännu större. Detta kallas ekonomisk utveckling. Det faktum att dessa personer inte behöver och kanske inte vill jobba är inget man tänker på då tankar kring arbete i väst domineras av vårt lutherska tankegods med dess arbetsmoral. Kan man arbeta så ska man arbeta oavsett om man vill eller inte. Men tro inte att du behövs, för så fort du sagt upp dig så kan de rekrytera nån ny. Du är inte oubärlig, du är bara en siffra.
Så vad får det här för konsekvens för den uppväxande generationen som går långa, ambitiösa utbildningar för att sedan inse att det bästa jobb de kan få är på ett callcenter där de ska sitta och sälja meningslös skit eller göra marknadsundersökningar? Förutsatt att man inte svalt den nyliberala lögnen om att kontinuerlig ekonomisk utveckling är nödvändig så kommer man nog att känna sig en smula meningslös när man inser att samhället inte har plats för en. Man förvandlas till billig arbetskraft i ett samhälle som man inte ser meningen med eller kanske tillochmed avskyr. Att arbeta eller hysa ambitioner som spelar samhället i händerna börjar kännas lönlöst och självförödmjukande. Man blir en del av den disillusionerade och förbittrade massan som bara försöker fly på olika sätt. Genom prylhysteri eller drogmissbruk vill vi döva smärtan av att vara meningslös i kollektivets ögon. Att känna ångest över något sådant är inte konstigt, i ett mer naturligt samhälle hade samma situation varit likställt med döden. Men oavsett om vi väljer att arbeta eller inte så överlever vi. Välståndet är så stort att man kan avvara ett litet stycke för att hålla dig vid liv. Nedkletad av avundsjuka och bitterhet hamnar man så på botten. Men man är fortfarande en del av deras plan. Med hög arbetslöshet kan man hålla lönerna nere, främst lönerna på de meningslösa jobb som du skulle kunna få.
Men du är inte värdelös. Du är fortfarande en del av det ekologiska kollektivet, en levande varelse med känslor, tankar och ett okränkbart egenvärde. Det är bara deras samhälle som förpassat dig till rollen av pariah. Den verkliga meningen och den verkliga lyckan ligger inte i att uppnå sin idealvikt eller äga en äkta rolex utan i att finna ett sammanhang och en plats där man hör hemma. Så om du känner att du är på den plats som jag beskrivit, utanför, nedanför eller kanske över samhället så är du förhoppningsvis på god väg att finna något annat. Något som är ditt och som är mer äkta än den berikade, modifierade skit de säljer. Folk runt dig kommer inte förstå men det spelar ingen roll så länge du har hittat rätt. Du har uppnått en punkt där det inte längre spelar någon roll vad de säger om dig och dina val. Du har inget att förlora för allt du har finns bortom deras värld.
Deras värld. Vilket jävla skämt.
Move
Howard Zinn narrates this documentary on the MOVE organization formed in Philadelphia, Pennsylvania in 1972 by John Africa (born Vincent Leaphart) and Donald Glassey
Life after people
Life after people är en dokumentär om hur världen skulle se ut om alla människor helt plötsligt skulle försvinna. En del bitar är lite amerikanska och antropocentriska men andra bitar är oerhört vackra.
"The default mode of nature is to heal"
- Derrick Jensen
Derrick Jensen
Jag har inte fått chansen att läsa en hel bok av Derrick Jensen än, men jag har lyssnat på två föreläsningar av honom och än så länge tycker jag att hans analys är helt glasklar. Klippet nedanför handlar om det ouppmärksammade våld som vi omger oss med och lyckas så väl med att ignorera.
Derrick pratar mycket om hur vi måste släcka vårt hopp om den rådande kulturen för att kunna uppbringa den beslutsamhet som krävs för att föra den kamp som krävs för att störta civilisationen. Vi måste inse att det inte väntar någon guldkantad framtid för oss. Vi är arbetssäljare och i det här samhället kommer vi att fortsätta sälja vår arbetskraft för att ha råd att betala för vår egen existens till den dag vi är för utslitna för att utgöra ett hot mot samhället.
Derrick pratar mycket om hur vi måste släcka vårt hopp om den rådande kulturen för att kunna uppbringa den beslutsamhet som krävs för att föra den kamp som krävs för att störta civilisationen. Vi måste inse att det inte väntar någon guldkantad framtid för oss. Vi är arbetssäljare och i det här samhället kommer vi att fortsätta sälja vår arbetskraft för att ha råd att betala för vår egen existens till den dag vi är för utslitna för att utgöra ett hot mot samhället.
New forms
Vi brukade vara slavar och livegna, guess what, det är vi fortfarande. Jag kan inte röra mig fritt eller utvecklas på det sätt jag vill, mina idéer och min inspiration förblir helt värdelösa tills det att jag kan tjäna pengar på det. Annars är det bara att knuffa moral och nyfikenhet åt sidan för att välkomna det förbannade kapitalistiska systemet in i mitt liv. Inte bara i mitt liv heller för den delen utan i varje liten aspekt av världen. Jag är inte alienerad från mitt arbete längre, eller jo det är klart att jag är det men mer än så känner jag mig alienerad ifrån hela skiten, manligheten, karriären, ekonomin, alltihop.
Det verkar inte som om någonting finns för sin egen eller någon annans skull längre, utan allt verkar finnas till för att man ska kunna tjäna pengar på det. Bröd och mat produceras inte för att människor ska kunna bli mätta utan för att någon tjänar en massa pengar på det. Varför hittade jag annars bröd i en container förra veckan som inte ens hade gått ut än och som det verkligen inte var något fel på, förpackningen var inte ens bruten. jag åt gladeligen upp det!
Samma sak med bostäder, hur kommer det sig att det finns tomma hus och människor som inte har någon stans att bo. Jo, för att hus inte byggs för att folk ska ha tak över huvudet utan för att de ska kunna betala hyra eller köpa sin bostad. Men det här är inte heller någon naturlag utan någonting som går att bryta, jag vet för jag har besökt hus som ockuperats av människor som inte vill vara med på de här reglerna längre och jag har sett folk slåss för vad som rätteligen tillhör dom när snuten kört ut ockupanter ur hus som de har byggt ett liv kring i 20 år och som sedan sålts bara för att rivas.
Men det är när man säger ifrån och bryter det man lärt sig som man utvecklas som mest. Ett uttryck som jag mest hör företagsledare och personalstrateger använda är att "tänka utanför lådan", eller de flesta använder det engelska uttrycket som egentligen bara är en direktöversättning. Jag tänker gärna utanför lådan, cellen eller du nu vill kalla det. Vet du vad världen skulle kunna bli om alla gjorde det? Men det rör ju så klart bara produktionen, sociala mönster får inte brytas, hierarkier får inte ifrågasättas och framför allt får ingen fråga vart vi är på väg egentligen, eller ens var vi är. Det skulle bli som att spela monopol utan att bry sig om reglerna. "Nej jag tänker inte betala för att gå på din gata, det kan du glömma, jag har inte råd med det". Till slut kanske man kan göra någonting roligare än att bara försöka vinna över varandra hela tiden. För just så är det nu, en tävling mellan mig och samhället. Hur lite tid kan jag komma undan med att sälja, hur mycket feta grejer kan jag komma undan med att göra istället. Om jag kan ta era sopor och ha bröd till soppan eller till frukost så är det inte bara gratis och gott, det är också en liten seger i sig över ett samhälle som vill att jag ska dra runt på deras hjul och kuggar. För det vill jag inte göra. Jag vill vara en del av ett samhälle där man tar hand om varandra och där folk får utvecklas istället för att formas till en liten utbytbar kugge i ett jättestort hjul. Om jag ändå är utbytbar så behövde jag väl inte vara med från början, eller?
Snubbarna med slips och kostym eller bara kallingar som du ser på TV och i reklam är inte jag, inte ens i närheten. Jag tror att jag inte tänjer för mycket på sanningen om jag säger att jag inte känner igen mig i min könsroll, eller vem fan gör det för resten? En banaliserad kopia av hur jag som människa skulle fungera och se ut är allt det är, jag vill inte bli reducerad till en kuk som Jaan beskrev det. Men det är ändå vad som händer. Det är inte bara så att reklam, film och TV riktar en massa helt värdelösa förslag och krav på hur jag ska tänka, känna och bete mig, det är också så att andra människors förväntningar på mig riktas på samma sätt, både kvinnors och mäns. Det finns en bestämd form för både män och kvinnor som man ska knycklas in i vare sig man passar eller inte. "Tänk inte på vad du skulle vilja vara, tänk på hur i helvete du ska komma in i eller fylla ut den förbannade formen som tydligen är så jävla gudagiven."
Bara att vara vegan gör mitt liv till en ständig skattjakt där jag hel tiden snokar reda på nya underbara saker att äta. Att vara drogfri gör att jag måste komma på andra saker att göra än att gå ut på krogen och supa mig full eller sitta hemma framför TVn och röka låda. Mer än bara det så ger det mitt liv en ny mening som inte är bunden till att göra karriär, supa mig redlös och bete mig som en jävla idiot. Det ger mig en anledning att tänka. Om jag inte vill jaga mitt genus längre, om jag bara skulle sluta bry mig, vad skulle hända då?
Jag var på ett födelsedagskalas i för några dagar sedan. Jag var ganska malplacerad, inte bara för att jag var ensam om att inte dricka utan kanske mest för att jag var den enda som inte var student och med student så menar jag inte bara att läsa på universitetet utan de var verkligen studenter. Det sorgliga var att det verkade inte vara någon som tänkte speciellt mycket på vad de läste utan mest på hur många terminer de hade kvar, hur de skulle klara sina tentor och vad de skulle jobba med när de var klara. Vilket slöseri med tankemöda, om de bara ville ha ett jobb kunde dom väl lika gärna jobbat i industrin. Det var som om de inte utvecklats ett enda litet steg sen gymnasiet. Ingen nyfikenhet, ingen reflektion, bara stoff som man ska trycka in i huvudet så att man klarar sin förbannade tenta och sen bara kassera kunskapen. Jag har träffat csn-turister som har tänkt så mycket längre och som reflekterat så mycket mer över vad de läser än de här lärarstudenterna som ska ha som yrke att förmedla en kunskapstörst och ett kritiskt tänkande. Hur ska det gå?
I WOULD RATHER DIE, THAN SUBMIT TO THAT LIE!
Det verkar inte som om någonting finns för sin egen eller någon annans skull längre, utan allt verkar finnas till för att man ska kunna tjäna pengar på det. Bröd och mat produceras inte för att människor ska kunna bli mätta utan för att någon tjänar en massa pengar på det. Varför hittade jag annars bröd i en container förra veckan som inte ens hade gått ut än och som det verkligen inte var något fel på, förpackningen var inte ens bruten. jag åt gladeligen upp det!
Samma sak med bostäder, hur kommer det sig att det finns tomma hus och människor som inte har någon stans att bo. Jo, för att hus inte byggs för att folk ska ha tak över huvudet utan för att de ska kunna betala hyra eller köpa sin bostad. Men det här är inte heller någon naturlag utan någonting som går att bryta, jag vet för jag har besökt hus som ockuperats av människor som inte vill vara med på de här reglerna längre och jag har sett folk slåss för vad som rätteligen tillhör dom när snuten kört ut ockupanter ur hus som de har byggt ett liv kring i 20 år och som sedan sålts bara för att rivas.
Men det är när man säger ifrån och bryter det man lärt sig som man utvecklas som mest. Ett uttryck som jag mest hör företagsledare och personalstrateger använda är att "tänka utanför lådan", eller de flesta använder det engelska uttrycket som egentligen bara är en direktöversättning. Jag tänker gärna utanför lådan, cellen eller du nu vill kalla det. Vet du vad världen skulle kunna bli om alla gjorde det? Men det rör ju så klart bara produktionen, sociala mönster får inte brytas, hierarkier får inte ifrågasättas och framför allt får ingen fråga vart vi är på väg egentligen, eller ens var vi är. Det skulle bli som att spela monopol utan att bry sig om reglerna. "Nej jag tänker inte betala för att gå på din gata, det kan du glömma, jag har inte råd med det". Till slut kanske man kan göra någonting roligare än att bara försöka vinna över varandra hela tiden. För just så är det nu, en tävling mellan mig och samhället. Hur lite tid kan jag komma undan med att sälja, hur mycket feta grejer kan jag komma undan med att göra istället. Om jag kan ta era sopor och ha bröd till soppan eller till frukost så är det inte bara gratis och gott, det är också en liten seger i sig över ett samhälle som vill att jag ska dra runt på deras hjul och kuggar. För det vill jag inte göra. Jag vill vara en del av ett samhälle där man tar hand om varandra och där folk får utvecklas istället för att formas till en liten utbytbar kugge i ett jättestort hjul. Om jag ändå är utbytbar så behövde jag väl inte vara med från början, eller?
Snubbarna med slips och kostym eller bara kallingar som du ser på TV och i reklam är inte jag, inte ens i närheten. Jag tror att jag inte tänjer för mycket på sanningen om jag säger att jag inte känner igen mig i min könsroll, eller vem fan gör det för resten? En banaliserad kopia av hur jag som människa skulle fungera och se ut är allt det är, jag vill inte bli reducerad till en kuk som Jaan beskrev det. Men det är ändå vad som händer. Det är inte bara så att reklam, film och TV riktar en massa helt värdelösa förslag och krav på hur jag ska tänka, känna och bete mig, det är också så att andra människors förväntningar på mig riktas på samma sätt, både kvinnors och mäns. Det finns en bestämd form för både män och kvinnor som man ska knycklas in i vare sig man passar eller inte. "Tänk inte på vad du skulle vilja vara, tänk på hur i helvete du ska komma in i eller fylla ut den förbannade formen som tydligen är så jävla gudagiven."
Bara att vara vegan gör mitt liv till en ständig skattjakt där jag hel tiden snokar reda på nya underbara saker att äta. Att vara drogfri gör att jag måste komma på andra saker att göra än att gå ut på krogen och supa mig full eller sitta hemma framför TVn och röka låda. Mer än bara det så ger det mitt liv en ny mening som inte är bunden till att göra karriär, supa mig redlös och bete mig som en jävla idiot. Det ger mig en anledning att tänka. Om jag inte vill jaga mitt genus längre, om jag bara skulle sluta bry mig, vad skulle hända då?
Jag var på ett födelsedagskalas i för några dagar sedan. Jag var ganska malplacerad, inte bara för att jag var ensam om att inte dricka utan kanske mest för att jag var den enda som inte var student och med student så menar jag inte bara att läsa på universitetet utan de var verkligen studenter. Det sorgliga var att det verkade inte vara någon som tänkte speciellt mycket på vad de läste utan mest på hur många terminer de hade kvar, hur de skulle klara sina tentor och vad de skulle jobba med när de var klara. Vilket slöseri med tankemöda, om de bara ville ha ett jobb kunde dom väl lika gärna jobbat i industrin. Det var som om de inte utvecklats ett enda litet steg sen gymnasiet. Ingen nyfikenhet, ingen reflektion, bara stoff som man ska trycka in i huvudet så att man klarar sin förbannade tenta och sen bara kassera kunskapen. Jag har träffat csn-turister som har tänkt så mycket längre och som reflekterat så mycket mer över vad de läser än de här lärarstudenterna som ska ha som yrke att förmedla en kunskapstörst och ett kritiskt tänkande. Hur ska det gå?
I WOULD RATHER DIE, THAN SUBMIT TO THAT LIE!
Primitivism vs. Djurrätt
En fråga som jag funderat mycket kring aktualiserades lite extra i morse när jag såg filmen Dead Society av Thomas Toivonen. Filmen är baserad på en intervju med John Zerzan och en massa andra klipp från djurrättsvideos, demonstrationer och Thomas egna bilder. Jag ska inte klaga på filmen, den tar upp väldigt många bra frågor kring primitivism och belyser det ohållbara med teknologisk utveckling. Filmens kvalité är väl sisådär men jag hade ju i ärlighetens namn inte kunnat göra en bättre film själv.
Vad jag däremot reagerade på var en serie scener där ett gäng maskerade människor (antagligen filmmakaren och hans vänner) hänger runt ute i skogen och bygger vindskydd, gör upp eld, jagar och fiskar. Detta kommer alltså bara några minuter efter att man har fått se bilder från när Djurens Befrielsefront befriar djur och förstör egendom för djurförtryckare. Hur går detta ihop? Är det bara fel att döda djur när man gör det på en industriell skala? Eller rättfärdigar ett primitivistiskt samhälle dödandet av djur för människors överlevnad?
I Norden är det ingen lätt uppgift att överleva som vegan om man räknar bort civilisationens arbetsfördelning och jordbruk. Den nordiska matkulturen är dominerad av rätter baserade på kött och mjölk och detta har antagligen geografiska orsaker. Kylan gör att vi knappast skulle överleva utan kläder och vad skulle vi i ett primitivistiskt samhälle ha att göra kläder av?
Dessa frågor har uppehållt mig sedan min diskussion med Antonio på vägen hem från Tyskland förra sommaren. Jakt kontra industrisamhälle framstår för mig som pest eller kolera. Att stötta DBF i sitt vardagliga liv men sedan äta kött när man är ute i vildmarken påminner mig om Luthers tvåregementslära. Men gör en sådan relatvism oss till hycklare? Personligen skulle jag omöjligt kunna ta livet av en annan varelse för min egen överlevnad, speciellt inte så länge alternativ till köttätande finns.
Kanske är det min slutsats: även om det är svårt att fördömma naturfolk som äter kött så har alla som lever i anslutning till den västerländska masskulturen en möjlighet att välja en vegansk kost. En vegansk kost är moraliskt överlägsen alla andra koster som innehåller kött, så länge alternativet finns.
Sen kan man också fråga sig om människan från början överhuvudtaget är ämnad att äta kött? Det tas som givet i vårt samhälle idag att vi äter kött till varje måltid, men att äta kött medför många hälsorisker och vid en närmare inblick så verkar människan inte särskilt välanpassad för att äta kött. Se filmen nedan.
Vad jag däremot reagerade på var en serie scener där ett gäng maskerade människor (antagligen filmmakaren och hans vänner) hänger runt ute i skogen och bygger vindskydd, gör upp eld, jagar och fiskar. Detta kommer alltså bara några minuter efter att man har fått se bilder från när Djurens Befrielsefront befriar djur och förstör egendom för djurförtryckare. Hur går detta ihop? Är det bara fel att döda djur när man gör det på en industriell skala? Eller rättfärdigar ett primitivistiskt samhälle dödandet av djur för människors överlevnad?
I Norden är det ingen lätt uppgift att överleva som vegan om man räknar bort civilisationens arbetsfördelning och jordbruk. Den nordiska matkulturen är dominerad av rätter baserade på kött och mjölk och detta har antagligen geografiska orsaker. Kylan gör att vi knappast skulle överleva utan kläder och vad skulle vi i ett primitivistiskt samhälle ha att göra kläder av?
Dessa frågor har uppehållt mig sedan min diskussion med Antonio på vägen hem från Tyskland förra sommaren. Jakt kontra industrisamhälle framstår för mig som pest eller kolera. Att stötta DBF i sitt vardagliga liv men sedan äta kött när man är ute i vildmarken påminner mig om Luthers tvåregementslära. Men gör en sådan relatvism oss till hycklare? Personligen skulle jag omöjligt kunna ta livet av en annan varelse för min egen överlevnad, speciellt inte så länge alternativ till köttätande finns.
Kanske är det min slutsats: även om det är svårt att fördömma naturfolk som äter kött så har alla som lever i anslutning till den västerländska masskulturen en möjlighet att välja en vegansk kost. En vegansk kost är moraliskt överlägsen alla andra koster som innehåller kött, så länge alternativet finns.
Sen kan man också fråga sig om människan från början överhuvudtaget är ämnad att äta kött? Det tas som givet i vårt samhälle idag att vi äter kött till varje måltid, men att äta kött medför många hälsorisker och vid en närmare inblick så verkar människan inte särskilt välanpassad för att äta kött. Se filmen nedan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
