Jag har skrivit om bojkott tidigare men nu kör vi en andra runda. Bojkott är som ni alla vet ett kampmedel. Har ni följt bloggen så vet ni också att jag inte tycker att veganism är en bojkott. Den texten skrev jag främst för att förklara varför jag är vegan trots att jag inte tror fullhjärtat på att alla problem går att lösa med hjälp av bojkott. Det här inlägget kommer behandla varför bojkott inte tilltalar mig som kampmedel på en bred front.
Bilden ovan visar omslaget till skivan Yanqui U.X.O. med Gospeed You! Black Emperor som demonstrerar hur några stora skivbolag kan kopplas till vapenindustrin. I dagens samhälle ägs företag av andra företag som ägs av koncerner som ägs av konglomerat (som kontrolleras av frimurarna... eller?) och i slutändan så kan du ge dig fan på att även om du går ut på stan och köper en falafel från vagnen på Stora torget så kommer pengarna hamna i fickan på nån girig jävel som vill använda dem för att tjäna mer pengar på bekostnad av djur, natur och medmänniskor. En fullständig bojkott av all ondska är därmed inte förenlig med att leva ett "normalt" liv och kommer inte heller att ha någon större effekt annat än att det renar ditt samvete.
Vi vet att Coca-Cola lönnmördar fackanslutna och vi vet att Pepsi och Shell stödjer diktaturer för att kunna fortsätta producera billig skit. Med kunskap kommer ansvar, men så länge vi fortsätter konsumera i samma mängd så är chansen stor att våra pengar i slutändan hamnar någonstans där vi inte ville ha dem. Bara för att ett företag är för litet eller okänt för att ha avslöjats eller har klarat sig undan med några skelett i garderoben betyder inte det att de är mindre elaka och hänsynslösa. Nya multinationella företag kommer uppstå om vi väljer att bojkotta de gamla men fortfarande har en efterfrågan på billig skit.
Att definera sig själv och sin politiska kamp utifrån vad man konsumerar och inte konsumerar är därför riskabelt. Utan strikt kontroll inför varje inköp kommer du aldrig kunna hålla händerna rena i det samhälle vi lever i. Det är trisst men sant och jag vill inte göra någon uppgiven här. Vad vi istället bör göra är att forma vårt motstånd och vår självbild utifrån vad vi gör och vad vi säger istället för att försöka köpa en identitet eller en åsikt. Att arbeta med/för rättvisemärkning och kravmärkning är jättebra, men att enbart konsumera sådana produkter behöver inte vara något positivt. Trodde du tillexempel någonsin på Chiquitas Rainforest Alliance? Jag hoppas verkligen inte det och om du gjorde det så beklagar jag, men det är ett ändå bra exempel på hur märkningar av produkter kan missbrukas av store företag som en PR-ploj.
Så länge vi är beredda att konsumera stora mängder billig skit så kommer det finnas giriga jävlar som producerar billig skit; och så länge vi ser det som en viktig del av vår identitet att konsumera så kommer vi att göra det även om vi inte har ett verkligt behov. Låt dem inte diktera dina behov för dig! Tänk själv och agera därefter.
I slutändan skapar all konsumtion ett samhälle som bebos av konsumenter, producenter och varor. Jag vet itne om du vill bo i ett sådant samhella men jag vill åtminstone inte det. Att se människor som en vara förekommer sjukt nog än idag och de flesta kan hålla med om att det är fel, det är inte hållbart för att skapa ett jämlikt samhälle människor emellan. Att se djur som varor är mycket vanligt idag och vi som sätter oss emot ses som udda. Ska vi behandla djur på ett rättvist sätt är det inte hållbart att vi ser dem som varor som är till för att tjäna pengar.
Och nu till den radikala biten: Det är inte hållbart att vi ser någonting alls som varor - varken växter, mineraler eller vatten. Det är inte hållbart för att bygga ett samhälle som existerar i samklang med naturen. Det är skillnad på att med vördnad ta det man behöver från naturen och att förvandla hela naturen till en handelsvara. Återigen så är detta en ordning som görs möjlig genom jordbruk och urbanisering (ackumulering av värde) och som uppmuntras av kapitalismen. Konsumtion är därför en grundbult i det kapitalistiska och agrikulturella tänkandet. Vi måste lämna konsumtionen och söka egna lösningar, egna identiteter, egna prioriteter. Så länge vi är det vi konsumerar är vi följsamma kuggar i systemet.
