Valfångst

The Daily Telegraph skriver om en av Sea Shepherds senaste konfrontationer med den japanska valfångstflottan. Tydligen så har de gamla piraterna kastat smörsyra ombord på valfångarnas fartyg och enligt japanerna så svider det litegrann.

Japan dödar varje år 1000 valar i vad man hävdar är vetenskapliga syften eftersom kommersiell valfångst är förbjuden sedan 1986. Denna "vetenskap" går ut på att skära upp magen på valarna, konstatera att de fortfarande äter vad de alltid ätit för att sedan stycka dem och sälja köttet som lyxprodukter i Japan. Man påstår att detta är en del av japansk tradition och viktigt för deras kultur. Men betänk då att Japans 127 miljoner innevånare alltså ska dela på 1000 valar. Jag är medveten om att valar är stora, men på en befolkning som är så stor? Det är inte som att vi snackar surströmming och nubbe här. Trots detta menar man från japanskt håll att de som kritiserar denna viktiga del av den japanska kulturen är okänsliga...


Är jag okänslig om jag misstycker med detta?!


Åt helvete med alla som använder sin kultur eller sina traditioner som ett argument för att berättiga djurens lidande. Åt helvete med tjurfäkting, åt helvete med rituell slakt, åt helvete med cirkusar, åt helvete med jakt. Att använda sånna argument är bevis på en sån oerhörd speciesism att det inte finns ord för det. Skulle vi acceptera kvinnlig könsstympning bara för att det är en del av någons kultur? Nej, det gör vi självklart inte. Lidande är lidande och om en tradition är upphov till lidande så är det inget värt att bevara. Så kalla mig inte okänslig för att jag sörjer valarna som olagligt mördas för att bli lyxkäk och göra nåns feta plånbok ännu fetare.

Hatten av till Sea Shepherd som visar var skåpet ska stå och vågar riskera liv och frihet för att rädda valarna och driva valmördarna på flykt!

There's no excuse for violence against nature, or for the innocent to be killed