Stolthet

Man möter ofta människor som tycker att det verkar jobbigt att vara vegan och tänker kring det som att det skulle vara en uppoffring. Jag har något att säga dessa människor.



Det här är en av alla de miljontals individer som i Sverige hålls fågna och mördas för att du inte är vegan. Vetskapen att jag genom min djurrättsaktivism och veganism utgör en motpol till den generella uppfattningen att individer som den på bilden ovan kan betraktas som vandrande matmaskiner och kan behandlas lite hur som helst gör mig oerhört stolt. Det är ett privilegium att vara vegan, att med sin egen kropp skapa ett alternativ till det apatiska, passiva våld som köttätande och mjölkdrickande innebär.

Det är inte ärofyllt att beröva en mor sina nyfödda barn, stjäla hennes modersmjölk och sedan tvångsinseminera henne för att upprepa cykeln. Eller tycker du det? Om du dricker mjölk (som produceras genom denna serie av övergrepp) så lever du som om du tyckte att det var ok, för det finns inget "etiskt korrekt" sätt att producera mjölk. En ko måste bli gravid för att producera mjölk. Kalven får inte dricka mjölken utan måste generera värde för att hållas vid liv vilket i praktiken innebär att den utnyttjas för kött/mjölk eller mördas. De enda pauser som kon ges i denna process (som upprepas tills hon inte är tillräckligt produktiv för att hållas vid liv) görs fört att maximera hennes mjölkproduktion. Det spelar ingen roll hur stora burar de hålls i så länge de berövas av sina barn, sin frihet och sina liv.

Så om du är ute på landsbyggden nu i sommar och får syn på några av dessa individer medan de får några av sina få stunder utanför ladans fångenskap, tänk efter vilken rätt du har att ta livet av denna varelse bara för att du föredrar biff framför bönor. Hon kommer dö om du inte ändrar ditt sätt att leva och jobbar för att stoppa det. Är du stolt över att din livsstil kostar vackra, oskyldiga och intelligenta djur deras liv?

Trubbel på jobbet del 3

Så var det slut på trubbel, och slut på jobb.
jag har verkligen avskytt att jobba på det här förbannade företaget. inga kollegor att prata med, tidspress och strul till som tätt och arbetstider som tagit knäcken på mitt sociala liv.
Med det här i bagaget orkade jag inte vänta på at min idiot till chef skulle behagta svara på förhandlingsframställan utan jag ville sluta så fort som möjligt. Så jag rådgjorde lite med facket och frågade vad dom trodde om min areferenser efter allt bråk. Dom sa att dom skulle ringa och prata med chefen och förslöka få dom att släppa mig så fort som möjligt men att jag ville ha de referenser jag faktiskt förtjänat. Chefen förstod inte att det här var ett erbjudande utan gav sig i valnig ordning in i en lång harrang om att han kunde sparka mig när han ville och att jag hade två veckors uppsägningstid och avslutade det hela med "ring aldrig hit och hota mig igen din jävla fitta" vart han nu fick det ifrån eftersom det inte handlade om något hot alls.
när jag fick reda på det här kort därefter tog jag det tunga beslutet att säga upp mig i alla fall utan förhandling och bara komma därifrån så fort som möjligt. Jag skrev ner min avskedsansökan på en lapp som jag fick på bibblan när min telefon ringde, det var från jobbet och först övervägde jag att inte svara men tänkte att jag måste ju ta tag i det här förr eller senare. Det var en underchef som ringde och frågade om jag var på väg, jag svara de att jag skulle gå ner till centralen och sätta mig på bussen så fort som möjligt. under de 45 nmin som det tog att ta mig till jobbet förberedde jag mig på tidernas jävla avhyvling. när jag kom fram var underbossen som ringt inte på sitt kontor så jag gick ner och började packa min bil. då ringde han igen och sa att jag skulle komma upp, så jag gick på krigsstigen upp till kontoret och fick sätta mig på en stol. "Nu jävlar kör vi" tänkte jag men fick bara en lite skuldmedveten utläggning om att min tur skulle läggas över på ett ánnat transportför4etag och att jag skulle få sluta den sista, en och en halv vecka senare. Jag frågade om mina vitsord och jag skulle få något fint som jag skulle kunna ha i mitt CV, mitt sista krav alltså.
Jag tror inte ett ögonblick på att det finns något annat företag som ska köra min tur utan att de bara ville bli av med mig.
Man kan välja att se det här som ett misslyckande, jag fick inte behålla mitt jobb och jag gissara tt företaget kommer att skötas lika jävla illa som innan. Men min fackliga kamp har varit en fint inslag i min arbetssituation och det har varit gött att visa att maninte behöver ta vad skit som hälst. Att försöka opåverka sitt eget luiv i en situation där man är på nåd och onåd utlämnad åt någon annan är någonting jag råder alla att prova på. det stärker ens självkännsla jävligt mycket och man får en stålthet av det som känns i hjärtat.
Arktoriteter blir arktoriteter bara när man väljer att se dom som sådana. jag tänker aldrig svassa för någon chef som inte sköter sitt jobb.

The union forewer defending our rights, down whit the blacklegs the workers unite!

Lita aldrig på en marknadsekonom

Ekonomi och ekonomiska teorier är jävligt hett bland ledare i världen idag och den ledande teorin är att ekonomin, som tydligen numera är en levande, kännande varelse mår bäst om marknaden får sköta om den.

Vad den här mystiska ekonomin egentligen utgör är hur mycket pengar som staten, företagen och privatpersoner sitter inne på och hur mycket pengar som staten, företagen och privatpersonerna kan generera. Det handlar självklart inte om hur mycket pengar alla privatpersoner sitter inne på utan mest om hur mycket pengar de rikaste har.

Den likalede mystiska marknaden som ekonomin sköts om av lever av att alla som arbetar producerar ett mervärde genom sin produktion (produktion av bilar, kläder, stereoapparater och allsköns annan skit) eller sitt underhållningsarbete (vård av gamla och sjuka till exempel). Vad markanden vill är att få ut ett så stort mervärde ur varje enskild producent som möjligt och att vinsten ska kunna bli så stor som möjligt så att de som har företagen ska känna att det är värt det eftersom de tjänar ruskigt mycket pengar. Ruskigt mycket pengar tjänar man genom att effektivisera så att så få personer som möjligt ska producera ett så stort mervärde som möjligt eftersom man behöver betala ut mindre löner på det viset.

Det här är någonting som det talas jävligt tyst om när ekonomiska teoretiker håller låda. För ekonomi idag handlar om pengar och företag och inte om människor. Företag mår bra av att betala ut skitlöner till sina arbetare så länge det finns en köpstark grupp som kan konsumera skiten som produceras. Företag mår inte bra av starka fackföreningar eller en fungerande demokrati på arbetsplatsen. Företag mår bra av luddiga regelverk kring miljö, djur, och människors rättigheter.

Det här leder naturligtvis till att vissa, de som rationaliserades bort inte får någon inkomst och att de som inte rationaliserades bort får jobba livet ur sig för att tillgodose produktionskraven. Istället för att dela på arbetsbördan och tillgångarna så ska de allra flesta leva på nåder från ett litet fåtal som äger produktionen och som köper vår tid och vår arbetskraft till ett jävla underpris, sen får vi köpa tillbaka den skit som vi producerat till ett förbannat överpris.
Det är den här relationen mellan arbetsköpare och arbetssäljare som är marknadsekonomins motor och så länge det är marknadsekonomer som har sista ordet i mitt liv kommer jag aldrig kunna välja bort arbete och konsumtion för självförverkligande.

Så nästa gång någon jävla smilfink säger till dig att om du jobbar heltid så kommer du ha en massa pengar att göra vad du vill för så tycker jag att du ska fråga dig själv hur mycket tid du kommer ha kvar till att använda dina pengar till något vettigt och hur mycket pengar ditt arbete egentligen är värt. Jag tänker börja lämna min plånbok hemma och säga upp mig från jobbet istället. Det måste ju finnas ett annat sätt att sköta sin försörjning på.

Trubbel på jobbet del 2

Det har varit rätt dålig stämning på jobbet sen en liten tid tillbaka, det beror kanske mest på att jag inte gav mig med den utskällning jag fick och bara accepterade att min lön inte skulle komma i tid utan att jag vände mig till facket istället. Eftersom min chef antagligen är en upptagen jävel som inte har sin telefon på så ofta så fick ingen från facket tag i honom så dom skickade en förhandlingskallelse. Det betyder att jag, min fackliga representant och min chef ska träffas och försöka komma överens om hur man ska lösa den konflikt som uppstod när jag inte fick min lön i tid.

Den kallelsen måste träffat min chef som en spark i pungen på morgonen för han ringde mig och skrek och härjade i vanlig ordning och sa att jag brutit mot svensk grundlag och en massa andra anklagelser hämtade helt ur luften. Jag svarade med att hänvisa honom till min fackförening och han skrek att "min fackgubbe skulle ringa honom omedelbart" vidare krävde han att jag skulle inställa mig på jobbet inom en timme och att jag var skyldig att komma när han kallade, något som även det saknar grund. Min fackliga representant ringde upp chefen och det blev visst ett jävla liv i telefonlinjen när tomma anklagelser och hög volym skulle hjälpa även mot någon som hade bättre koll på lagar och ingen anledning att vara rädd för min chef. Jag har ju ändå en anställning att hålla mig fast vid.

När det visade sig att skrämseltaktiken inte funkade blev det annat ljud i skällan och dom skulle försöka komma överens om en bra tid för förhandling. Den förhandlingen ska bli intressant.

Tack SAC för stöd och hjälp i småföretagens vilda västern.

Revolutionen kommer inte saluföras

Jag har skrivit om bojkott tidigare men nu kör vi en andra runda. Bojkott är som ni alla vet ett kampmedel. Har ni följt bloggen så vet ni också att jag inte tycker att veganism är en bojkott. Den texten skrev jag främst för att förklara varför jag är vegan trots att jag inte tror fullhjärtat på att alla problem går att lösa med hjälp av bojkott. Det här inlägget kommer behandla varför bojkott inte tilltalar mig som kampmedel på en bred front.

Bilden ovan visar omslaget till skivan Yanqui U.X.O. med Gospeed You! Black Emperor som demonstrerar hur några stora skivbolag kan kopplas till vapenindustrin. I dagens samhälle ägs företag av andra företag som ägs av koncerner som ägs av konglomerat (som kontrolleras av frimurarna... eller?) och i slutändan så kan du ge dig fan på att även om du går ut på stan och köper en falafel från vagnen på Stora torget så kommer pengarna hamna i fickan på nån girig jävel som vill använda dem för att tjäna mer pengar på bekostnad av djur, natur och medmänniskor. En fullständig bojkott av all ondska är därmed inte förenlig med att leva ett "normalt" liv och kommer inte heller att ha någon större effekt annat än att det renar ditt samvete.

Vi vet att Coca-Cola lönnmördar fackanslutna och vi vet att Pepsi och Shell stödjer diktaturer för att kunna fortsätta producera billig skit. Med kunskap kommer ansvar, men så länge vi fortsätter konsumera i samma mängd så är chansen stor att våra pengar i slutändan hamnar någonstans där vi inte ville ha dem. Bara för att ett företag är för litet eller okänt för att ha avslöjats eller har klarat sig undan med några skelett i garderoben betyder inte det att de är mindre elaka och hänsynslösa. Nya multinationella företag kommer uppstå om vi väljer att bojkotta de gamla men fortfarande har en efterfrågan på billig skit.

Att definera sig själv och sin politiska kamp utifrån vad man konsumerar och inte konsumerar är därför riskabelt. Utan strikt kontroll inför varje inköp kommer du aldrig kunna hålla händerna rena i det samhälle vi lever i. Det är trisst men sant och jag vill inte göra någon uppgiven här. Vad vi istället bör göra är att forma vårt motstånd och vår självbild utifrån vad vi gör och vad vi säger istället för att försöka köpa en identitet eller en åsikt. Att arbeta med/för rättvisemärkning och kravmärkning är jättebra, men att enbart konsumera sådana produkter behöver inte vara något positivt. Trodde du tillexempel någonsin på Chiquitas Rainforest Alliance? Jag hoppas verkligen inte det och om du gjorde det så beklagar jag, men det är ett ändå bra exempel på hur märkningar av produkter kan missbrukas av store företag som en PR-ploj.

Så länge vi är beredda att konsumera stora mängder billig skit så kommer det finnas giriga jävlar som producerar billig skit; och så länge vi ser det som en viktig del av vår identitet att konsumera så kommer vi att göra det även om vi inte har ett verkligt behov. Låt dem inte diktera dina behov för dig! Tänk själv och agera därefter.

I slutändan skapar all konsumtion ett samhälle som bebos av konsumenter, producenter och varor. Jag vet itne om du vill bo i ett sådant samhella men jag vill åtminstone inte det. Att se människor som en vara förekommer sjukt nog än idag och de flesta kan hålla med om att det är fel, det är inte hållbart för att skapa ett jämlikt samhälle människor emellan. Att se djur som varor är mycket vanligt idag och vi som sätter oss emot ses som udda. Ska vi behandla djur på ett rättvist sätt är det inte hållbart att vi ser dem som varor som är till för att tjäna pengar.

Och nu till den radikala biten: Det är inte hållbart att vi ser någonting alls som varor - varken växter, mineraler eller vatten. Det är inte hållbart för att bygga ett samhälle som existerar i samklang med naturen. Det är skillnad på att med vördnad ta det man behöver från naturen och att förvandla hela naturen till en handelsvara. Återigen så är detta en ordning som görs möjlig genom jordbruk och urbanisering (ackumulering av värde) och som uppmuntras av kapitalismen. Konsumtion är därför en grundbult i det kapitalistiska och agrikulturella tänkandet. Vi måste lämna konsumtionen och söka egna lösningar, egna identiteter, egna prioriteter. Så länge vi är det vi konsumerar är vi följsamma kuggar i systemet.

Eddie Vedder - Society

Vegan Straight Edge

Ok, bloggen (och det kommande zinet) heter Linköping Vegan Straight Edge. Man kan alltså anta att begreppet Vegan Straight Edge är relevant för oss som skriver här. Men hur hänger veganism och Straight Edge ihop? Hänger det överhuvudtaget ihop?

Mitt enkla svar på denna fråga är "nej". Veganism och Straight Edge behöver inte nödvändigtvis ha något med varandra att göra. Trots detta är veganism (eller vegetarianism i olika former) vanligt i kombination med Straight Edge. Om någon som läser detta sitter inne på en bra historia hur dessa livsstilar kom att gå hand i hand så kommentera gärna på detta inlägg, själv kan jag inte hitta någon gemensam nämnare tidigare än Youth of Today.

Jag skulle dock vilja förklara hur jag själv förstår meningen i kombinationen veganism och Straight Edge. Någon sa en gång att det handlar om respekt, respekt för djuren genom veganism och respekt för sig själv genom drogfrihet. Det är en bra början, men jag vill försöka att ta det hela ett steg längre.

Ett slagord som är vanligt innom VSE-rörelsen är "Animal, Earth and Human Liberation". Man kan lätt se hur veganism strävar efter djurens frigörelse och man kan också betona rättvise- och miljöaspekterna av att avstå från kött. På så sätt bidrar veganism till alla dessa tre kamper. Straight Edge är lätt att se som ett uteslutande personligt val som man enbart gör för att man inte vill ta droger, men det finns djupare politiska aspekter av drogfrihet.

Först och främst så skulle jag vilja se drogfrihet som en analogi för protest mot miljöförstörelse. Man gör ett val att inte förgifta sin kropp på samma sätt som vi vill avstå från att förgifta miljön. Din kropp är trots allt det närmaste naturen du kommer, ska du börja städa upp någonstans så föreslår jag att du börjar med dig själv.

Även djuren tjänar på att du inte använder droger eller röker eftersom cigaretter, mediciner och andra droger alltid är djurtestade. Att använda sig av djurtestad medicin av en nödvändighet är en sak som kan diskuteras länge men att använda droger kan aldrig berättigas.

Det sista och kanske mest uppenbara sättet man kan ge drogfrihet en politisk mening på är mänsklig frigörelse. Knark är inte bajs, knark är bojor. Bojor som fängslar missbrukaren och de som är kopplade till denne: släkt, vänner, medtraffikanter etc. Jag har skrivit tidigare om denna koppling.

Så Straight Edge kan tolkas som något som strävar mot samma ideal som veganism. Om man vänder på det hela så kan man också tolka veganism som någonting som strävar mot samma mål som Straight Edge. De tungmetaller och gifter som ett djur får i sig passerar vidare till dig genom dess kött. Kött, mjölk och ägg orsakar hjärt- och kärlsjukdommar och är inte vad din kropp vill ha i allt för stora doser. Att vara vegan är alltså också en slags renhet från de föroreningar och sjukdomar som köttet för med sig och från det nedsmutsade samvete som du borde ha om du inte är vegan.

Just det.

Som jag skrivit så många gånger: det handlar om en helhet. Alla förtryck är sammanvävda och all kamp och kritik mot den totalitära västerländska civilisationen är om man ser det på rätt sätt en kritik av hela systemet. Begreppen vegan och Straight Edge ger inte hela bilden, men i kombination så pekar de, om tolkade på vårt sätt i en viss rikting: I riktning mot att vara en slagkraftig motkultur som motsätter sig stora delar av vad det här samhället står för: passivitet, inbillad överlägsenhet, fångenskap, förtryck, urskillningslöst våld, girighet.

Det är deras värld sedd med mina ögon. Och jag tänker inte delta.

A commitment for life: Vegan Straight Edge

Move

Howard Zinn narrates this documentary on the MOVE organization formed in Philadelphia, Pennsylvania in 1972 by John Africa (born Vincent Leaphart) and Donald Glassey

Trubbel på jobbet del 1

Såhär ligger det till. Jag har inte fått min lön från det ställe jag jobbar på. Enligt mina uppgifter (som min chef inte tycks känna till) så är det här inte något nytt problem. Det som gjorts tidigare har varit att folk har bett och tjatat om att få ut sin lön eller i många fall få ut pengar som fattas. Men då kan man fråga sig, farför har dom inte gjort mer, lönen är ju det man jobbar för och om man inte får ut den så finns det ju ingen mening med att jobba, eller?

Jag fick i alla fall inte min lön nu i fredags så jag och mina kollegor funderade på att sätta upp en indrivningsblokad för att få våra pengar. Det var inte ett populärt drag från ledningen, inte så lång stund efter det att jag åkt ut på min runda ringde min chef och var arg som ett bi, han skrek och härjade om att jag inte fick dra ihop gäng på jobbet och om jag hade några problem skulle jag komma till honom. Jag vet att det är inne att kalla facklig organisering för gängbildning och gangsterfasoner men det är det enda vi har att ta till när vi blir överkörda på vår arbetsplats. Vidare förklarade han att det varit strul med banken och att det var därför vi inte fått våra pengar, som om det skulle rättfärdiga ett avtalsbrott eller betala min hyra. Efter det gick han på och sa att om vi inte jobbade skulle vi enligt lagen bli skyldiga att betala de uteblivna leveranserna och en massa ovidkommande personlig skit. Sen bytte han ton och sa att om jag bara kom till honom så skulle vi kunna lösa allt och att han inte ville avskeda oss för det funkade så bra och vi var så duktiga på det vi gjorde och så trevliga. Jag har inget problem med att jobba, även om jobbet tar upp nästan all min vakna tid och omintetgör mitt sociala liv men om jag inte får betalt för det jag gör så ser jag ingen mening med att göra det.

Men efterson jag inte är jurist så viste jag inte vad som skulle kunna hända med mig och mina kollegor om vi satte upp vår blockad och jag vill inte sätta någon som inte förtjänar det i klistret. Jag vet att aktoriteter gärna ljuger: snutar, arbetsgivare och politiker gör det ständigt. Men om man inte sitter inne på alla fakta själv så kan det vara svårt att sålla i strömmen av hot och halvsanningar så jag vände mig till min fackförening SAC och berättade vad som hänt. De hade en hel del att säga om hot och juridik och lovade att ringa min chef och prata förstånd med honom. Det ska bli intressant att se hur min chef reagerar på att det ringer en påläst kille och ställer en massa otrevliga frågor på jönköpingska.

Fortsättning följer...