Det känns på något sätt givet att vi lever i ett samhälle där alla från tid till annan mår dåligt. Vi trivs inte med oss själva och vi trivs inte med vår livssituation. Vi vill vara snyggare, smalare, rikare, lyckligare. Depression och stress är de nya folksjukdomarna. Tidningarna hävdar att det är den ökade takten i samhället men ingen verkar särskilt intresserad av att ändra på något. Ökad takt betyder ökad konsumtion och produktion vilket betyder ökad "utveckling" vilket gör Rienfeld och hans gelikar hårda i brallan.
Så om vi alla mår så jävla dåligt av det här samhället, vem är det då som vill att vi ska fortsätta? Är det den onda konspirationen av kapitalister som driver på hjulet och håvar in storkovan? Självklart finns det de som tjänar på den så kallade "utvecklingen" men jag tror att det är större än så. Vi har kort sagt ingen koll längre. Bilen brinner och det sitter ingen vid ratten. Det här är civilisationens sista dagar, vi har definerat ohållbarheten genom att basera vårt globala samhälle på icke-förnyelsebara resurser. Hur bra låter det på en skala?
Nä just det.
Men det är ingen fara för nu finns det ett medel som du kan ta mot din oro och ångest! Så skit blankt i att vi bor i ett samhälle som uppenbarligen framkallar ångest och som dessutom infogar detta i sin ekonomi och gör det till något att tjäna pengar på. Människor är djur och djur reagerar på domesticering med ångest och oro, att se dessa problem som något naturligt som man kan mota av med ett piller är att se förbi hela problemet med mänsklig domesticering.
We're on so many drugs with the radios on and the curtains drawn...
