Vi ska inte ta makten...

Makt är ett begrepp som är centralt inom all politik, men kanske allra mest central inom anarkismen eftersom anarkismen är den enda ideologi som vågar ifrågasätta makten som fenomen. Medan samtliga andra ideologier strävar efter makt för att utöva sina idéer är anarkismens huvudsakliga mål att krossa makten för att lämna väg åt mångfald och autonomi. Detta slår mig när jag läser Strangely Like War av Derrick Jensen där han behandlar den globala skogsjövlingen och dess konsekvenser. Utan en ideologi som utövar makt för att tvinga på hela världen sin livsstil så hade urbefolkningar sluppit deporteras från de skogar som varit deras hem i årtusenden för att lämna plats åt kalhyggen.

Om du tänker dig en klassisk serietidningsonding. Vad är det som gör honom eller henne ond? Jo, oftast är det ett hänsynslöst maktbegär. Vad var det som gjorde att Titos Jugoslavien och Stalins Sovjet gick åt helvete trots en till synes vettig ideologi? Maktmissbruk. Att kommunismen misslyckats att kritisera makten som sådan är dess största miss.

Och hur ser vi till att det inte finns någon makt? Det är svårt självklart, kanske tillochmed omöjligt. Men ett bra sätt att börja är att eliminera möjligheten att ackumulera enorma mängder värde genom att tillintetgöra det ekonomiska system som driver på civilisationen. Vips! Anarkoprimitivism, min favoritideologi, en ideologi som inte vill ta makten... utan krossa den.