Människovärdesprincipen

Jag har läst en del etik på senaste tiden och ett centralt begrepp i många etiska debatter är människovärdesprincipen. Människovärdesprincipen är enligt mig höjden av speciesism. Den innebär nämligen att en individ av arten homosapiens tillskrivs ett automatiskt värde som individer av andra arter inte kan att förvärva. Ett embryo bestående av bara några få celler har enligt många människor mer värde än en fullvuxen gris enligt denna etik och man försöker motivera denna skillnad med att embryot har en potentialitet att bli en fullväxt människa och bör därför få en del av det moraliska skydd som en fullvuxen männsika har. Ett embryo växer dock inte till en människa av sig själv. Det krävs precis rätt omständigheter för att just detta embryo ska växa upp och bli en vuxen människa. Om embryot befinner sig utanför livmodern så har det i stort sett ingen chans att nå vuxen ålder. Man skulle kunna tillskriva en sädescell och ett ägg samma potentialitet att utvecklas till en vuxen människa, men så vidt jag vet är det i stort sätt bara romerska katoliker som tänker i dessa banor. Frågan är också vad för värde en född människa som inte har potentialitet att uppnå en vuxen människas intellekt eller mognad (för det är alltsom oftast det männskliga intellektet som man framhäver som det som skiljer oss från andra arter). Har utvecklingsstörda i så fall mindre potentialitet än ett foster och därför mindre värde?
Potentialitetsargumentet är inte hållbart och är heller inget som ingår i en allmän uppfattning om moral. Vissa vuxna människor har mindre värde än andra vuxna människor t.ex. på grund av handlingar de begått. Potentialitetsargumentet vill på ett sekulärt sätt berättiga människovärdesprincipen och föra den bort från dess religiösa ursprung. Det finns dock inga sekulära eller resonabla sätt att försvara människovärdesprincipen eftersom det inte finns någon egenskap som alla mänskliga djur innehar i större utsträckning än alla ickemänskliga djur. Intellekt, förmåga att uppleva ett jag, eller att kunna känna smärta är alla exempel på egenskaper som innehas av både människor och djur. Alla försök att systematiskt placera människan över djuren blir därför lika felaktiga som rasistiska eller sexistiska teorier. En individs rättigheter baserar sig på dess intressen och alla djur kan ha intressen även om de är så basala som att få leva en dag till. Det finns ingenting som ger en människa rätten att kränka dessa intressen för att skaffa sig fördelar som mat, kläder eller underhållning (speciellt inte om man har andra utmärkta och mer etiska val).
Det handlar absolut inte om att skriva ner människan utan om att uppvärdera ickemänskliga djur. Även människor har starka rättigheter men dessa rättigheter tar slut där en annan individs rättigheter börjar. Människan har därför ingen rätt att äta animaliska produkter eller använda djur för forskning. Så bli vegan då för helvete. Annars lappar ja te dä.