Instinct


När vi fick höra att det finns en spelfilm baserad på Daniel Quinns bok Ismael så var vi självklart tvugna att leta upp denna. Det visade sig inte helt lätt. Filmen, som heter Instinct, verkar inte varit nån storsäljare trots stora namn som Anthony Hopkins och Cuba Gooding Jr. Till slut lyckades vi ladda hem åbäket och satte oss i köket för att kolla igenom den.

Det första som slår en när man läser beskrivningen av filmen är att det inte är en filmatisering av Ismael utan en film som baserar sig på samma tankar. Spännande ändå tänkte vi. För er som inte läst Ismael så kan jag lite snabbt sammanfatta att själva handlingen går ut på att en man blir elev till en gorilla med telepatiska krafter som undervisar honom om fångenskap. Låter oemotståndligt eller hur? Detta är dock bara ramberättelsen och det intressanta i boken är den dialog som läraren och eleven för sinsemellan och som utgör den största och viktigaste delen av boken.

Instinct verkar vid en första anblick vara uppbyggd på samma sätt. Gooding spelar en psykolog som ska ta sig an en man (Hopkins) som levt isolerat med en flock gorillor och sedan torskat för att ha dödat några jägare. Snart utvecklas dock deras möten till att Hopkins leder samtalet för att föra vidare till Gooding det som han lärt sig bland gorillorna.

Ni som läste V för Vendetta innan ni såg filmen kommer att bli lika besvikna denna gång om ni redan läst Ismael. Istället för att fokusera på dialogen och de idéer som Quinn lägger fram i Ismael får vi en snuttifierad Hollywood-version som knappt ens lyckas skrapa på ytan av det Quinn vill säga i sin bok. Har du inte läst boken kanske Instinct kan väcka ditt intresse och ge dig en första glimt av Ismael, men mer än så kan jag inte ge den här filmen.