Inlägg 101

För ett tag sedan kom vi fram till att vi skulle intervjua varandra i det 101:a och 102:a inlägget i den här bloggen. Jag var snabbast efterson Jens jobbar så därför är det JensVSE som svarar på frågor i det 101a inlägget. Enjoy

Är det viktigt att vara VSE eller har hela prylen spårat ur till ett livsstilspaket istället för ett ställningstagande?


Det är viktigt att tydligt ta ställning för det som man tycker är rätt, speciellt om det man tycker är långt ifrån självklart i ens sammanhang. Både veganism och straight edge är ideal som befinner sig långt ifrån mittfåran av åsikter i vårt samhälle. Man ska dock tänka på att VSE bara är tre bokstäver och att man kan knyta många ideal till veganism och straight edge, detta är något som vi skrivit en hel del om på bloggen. Även om det är självklart för oss att se VSE som en del av en samhällskritisk ideologi så är det inte självklart för alla som är veganer och straight edge och därför måste vi som gör en politsk tolkning av VSE fortsätta att hävda denna tolkning. Precis som Gather kritiserar straight edge som gemenskap i låten Escalate behöver vi kritisera (eller kanske snarare undgå att låta oss begränsas av) begreppet VSE som gemenskap. Det finns många VSe-kids som är mycket snack och lite hockey på samma sätt som det finns folk som är engagerade och effektiva aktivister trots att de inte är VSE. Jag kallar mig VSE av samma anledning som jag kallar mig straight edge: inom hardcore-scenen skickar det ett tydligt budskap om vad jag står för och jag hoppas att det är ett budskap som fler kan ta till sig och jag fortsätter hålla de frågor som jag tycker är viktiga aktuella. Det är sedan upp till alla oss som kallar oss VSE att fastställa vilka övriga värden som ska förknippas med de tre bokstäverna.

Kan det räknas som aktivism att spela i ett politiskt band?

Det finns inga effektiva aktivister som bara affsicherar eller bara skriver insändare. Det krävs att man kombinerar olika metoder för att föra en så effektiv aktivism som möjligt. Att spela i ett politiskt band kan räknas som en form av opinionsbildande aktivism då man sprider sina idéer och förhoppningsvis inspirerar andra till handling, men att enbart använda sig av detta medel är inte effektivt eller önskvärt. För det första blir man inte trovärdig som person om man t. ex. står och snackar om rasism på varje spelning men aldrig dyker upp på antirasistiska demos. För det andra finns det ingen kvot av aktivism som man ska genomföra innan man kan tillåta sig själv att luta sig tillbaka och låta saker ha sin gång. Att du pratar om aktivism på spelningar förhindrar inte att du tar dig tiden att dela ut flygblad på stan eller går på en demo. Vi får aldrig låta våra övertygelser stanna vid snack. För att använda en välkänd catchphrase: words are nothing, action is everything.

Varför är det alltid du som åker dit?

För att jag står kvar när alla andra springer.

Hur känns det att leva som frilandsaktivist på heltid?

Det är det absolut bästa som finns. Alla männsikor borde under någon period i sitt liv få chansen att göra något som de verkligen brinner för. Jag vill påverka och förändra och när jag kan slippa undan lönearbete för att ägna mig åt aktivism på heltid är jag som allra nöjdast. Det finns en missuppfattning om att man inte utvecklas om man inte jobbar. Jag anser att jag utvecklas mycket mer utanför jobbet, grejen är bara att jag utvecklas på ett sätt som inte gynnar mig på arbetsmarknaden. Man inser att det finns saker som är mycket mer givande än att sitta på ett call-center hela dagarna och om man sedan tvingas tillbaka in i arbetet så kommer man känna en saknad av det liv man funnit och sedan blivit av med. Men förhoppningsvis har den erfaranheten gett en nya idéer som ligger utanför den så kallade lådan... långt utanför.